Hattie del VIa: Vad ska skolledarna göra, då?

Egentligen kan man som skolledare läsa alla ovanstående blogginlägg om Hattie och byta ut ”lärare” mot ”ledare”. De måste ha samma förhållningssätt.

Om du har en konferens eller ett möte, varför inte klargöra i förväg vad det ska handla om! Varför inte efteråt fråga deltagarna om de gjordes delaktiga eller inte. Var målen tydliga i förväg? Uppfylldes de? Vad var syftet, och var det tydligt? Uppnådde ni syftet med mötet?

Och följande fyra förhållningssätt är lika viktiga för en skolledare att visa gentemot sin personal som det är för en lärare att visa dem gentemot sina elever.

1. Respekt. Visar du alla dina anställda att de är kapabla, värdefulla och ansvarfulla, och behandlar du dem utifrån det?
2. Förtroende. Ledde mötet, medarbetarsamtalet etc till engagerat samarbete och samverkan på ett sätt så att alla anställda sätter lärande och utveckling i fokus?
3. Optimism. Gav du ett tydligt budskap till alla anställda att de har förmågan att klara av sina arbetsuppgifter?
4. Avsiktlighet. Hade du planerat mötet, samtalet etc helt och hållet utifrån syftet att bjuda in till gemensamt lärande och utveckling?

Vi vill att lärarna ska arbeta formativt gentemot eleverna, alltså måste vi ledare arbeta formativt gentemot våra anställda. Vi skolledare måste skapa forum för dialog mellan lärare och andra som arbetar inom skolan, för sådana dialoger är ju väldigt framgångsrika. Vi måste se till att arbetslagen får rätt sammansättning utifrån deras behov, och att de får möjlighet att hinna med detta, ja prioriterar detta.

Enligt Hatties metastudie ligger skolledningens påverkan på resultat i skolan under snittet bland alla faktorer man studerat, 0,37 mot snittet 0,4. Allt över 0 är positivt, icke att förglömma. Däremot finns det insatser skolledare gör som är mer eller mindre framgångsrika. Den starkaste effekten, 0,84, är när skolledaren främjar och deltar i lärares lärande och lärares utveckling. Andra klart positiva insatser är när skolledaren

  • tydliggör mål och förväntningar (0,42)
  • planerar, koordinerar och utvärderar lärares insatser och elevernas måluppfyllelse (0,42)
  • riktar resurserna mot prioriterade mål (0,31) och
  • skapar en välorganiserad och stödjande omgivning.

Om jag då får lägga in lite personliga funderingar – det är ju min blogg! – så har vi inom svensk skola ofta berömt oss för ett sk transformativt ledarskap, dvs anpassat för att inspirera lärare mot ett gemensamt mål och för att klara av utmaningar. I kombination med ett stödjande ledarskap, som fokuserar på att just stödja och uppmuntra, inte att utmana, blir det lite… beige. Själv har jag berömt mig för att vara transformativ och stödjande. För ett par månader sedan hörde jag kritik mot ett sådant ledarskap, hos Hattie får ett sådant ledarskap bara 0,11. Jag var inte så nöjd över att höra att mitt ledarskap, som jag gillar som princip dessutom, kanske inte är så framgångsrikt.

Nå, men då tvingades jag fundera. Vilket alternativ är bättre? Ja, enligt många, däribland Hattie, är det styrande ledarskapet att föredra, det ligger på 0,42. När jag tittar närmare på vad det innebär, ser jag många paralleller med vad som är framgångsrikt i klassrummet. Läs bara här: Styrande ledarskap (instructional leadership) fokuserar på kvaliteten i och hela skolans inverkan på elevens lärande. Det ser till att så lite som möjligt stör undervisningen och lärandet, och det fokuserar också på att tolka bevisen för kvaliteten och måluppfyllelsen. Hm, det är ju inte så dumt!

Vi vet från många undersökningar att lärare oftast vill ha en stödjande rektor, men inte gärna en som är styrande. Jag är övertygad om att vi behöver lärare som är styrande i klassrummet, och att en av anledningarna till att svenska skola halkar efter inom vissa områden handlar om att det behövs ett starkare ledarskap inom skolan som helhet. Då måste skolledarna gå i bräschen. Bli en ledare som styr. Eller som någon uttryckt det: Hur kan du vara en ledare om ingen följer dig?

Så utvärdera du också, som ledare, hur du lyckas med det uppdraget. Är du tydlig i vilka förväntningar du har på dina anställda? Har du gjort målen tydliga för alla som arbetar i och runt skolan? Hur vet du det? Har du frågat? Vet du att skolans elever lyckas? Hur vet du det i så fall? Har du frågat, tagit reda på?

Det här blev så mycket att det får bli ett avsnitt till, det sista om Hattie.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: