Är det nå’t att ha, då?

24 februari 2010

Jag tittade på vad man skrivit om på Skolporten under de senaste veckorna.
Här är ett axplock:

FÖRFÖRSTÅELSE ÖVERSKATTAD. Okej, det låter ju intressant!

MYT ATT KVINNOR LÄMNAR HÖGSKOLAN. Att avliva myter är ju alltid kul!

ELEVER SOM TRÄNAR LÄSNING OCH STAVNING MED EN DATORISERAD METOD FÖRBÄTTRAR SIN LÄSUTVECKLING MER ÄN GENOMSNITTET. Hey! Jag har ju skrivit en bok om just det! Nu är de andra ikapp. Välkomna!

INTE ENS KURSPLANERNA GER TYDLIGA DEFINITIONER AV BEGREPPET LIVSFRÅGOR. Ingen nyhet, men då kan man ju få det bekräftat!

ATT ARBETA MED ORDSPRÅK och hur det kan träna upp värderingsförmågan handlar en utvecklingsartikel om. Ett konkret tips som någon kanske vill prova på.

Om hur man kan arbeta med IUP: EN MODELL FÖR ATT ENGAGERA ELEVER, LÄRARE OCH FÖRÄLDRAR I KUNSKAPSUTVECKLING stämmer överens med vad de flesta gör på vår skola. Har de nån vinkel vi inte tänkt på? 

”ELEVERNA FÅR FULL INSIKT I SINA STUDIER OCH JAG FÅR EN MYCKET BÄTTRE RELATION TILL ELEVERNA.” Hur går det till? Läs och låt dig inspireras!

DET MAN LYSER PÅ VÄXER handlar om inbyggt reflektionsarbete som leder till mycket mer motiverade elever. Relevant för oss? I allra högsta grad!

TRE LÄRARE HAR I EN UTVECKLINGSARTIKEL BESKRIVIT SIN LEARNING STUDY CIRKEL. DEN SÄTTER FINGRET PÅ VAD DE VILL ATT ELEVERNA SKALL FÖRSTÅ, DEN SÄTTER FOKUS PÅ SJÄLVA INNEHÅLLET I LEKTIONEN, OCH DÄREFTER EN UPPFÖLJNING OM ELEVERNA HAR FÖRSTÅTT RÄTT SAKER. OCH VAD I UNDERVISNINGEN GJORDE ATT DE LÄRDE SIG? Låter lite som hur många gör hos oss. Finns det något att lära av varandra här?

INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR: ”DET ÄR ROLIGARE FÖR ELEVERNA OCH DET ÄR LÄTTARE FÖR MIG SOM LÄRARE ATT FÅ MED SVAGA ELEVER” SÄGER EN MATEMATIKLÄRARE. Ska vi investera i tavlor här på skolan? Motivera varför, så får vi se vad vi kan göra!

ERFARNA LÄRARE BAKOM LÄSFRAMGÅNGAR. MÄNGDEN LÄSNING, LÄRARENS INSTÄLLNING OCH LÄRARENS ERFARENHET ÄR AVGÖRANDE. Förvånad? Men hur gjorde de?

Detta är alltså skörden från den senaste veckan på de matchmail jag har från Skolporten. Det tar ett par minuter att läsa ett sammandrag av en artikel, och sedan kan jag fördjupa mig om jag vill. Bara ett par musklick bort finns all denna erfarenhet. Det man inte är intresserad av struntar man bara i, helt enkelt.

Glöm bara inte bort att både du och kollegan bredvid dig också har en massa erfarenhet och du behöver inte ens starta datorn.

T

Annonser

Forskning vs verkligheten

16 februari 2010

Du vet hur det är. Man forskar om märkliga saker, som ingen verkar ha någon nytta av. (Behöver man tre eller fyra stenar för att det ska kallas ”en hög”?) Eller så forskar man om fullständigt självklara saker. (”Forskningsrön: Du löper mindre risk för bulor i pannan om du öppnar dörren innan du går ut genom den.”)

Vetenskaplighet och Allmänhet är en ideell förening som arbetar för att ”öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många”. I en rapport, VA 2004:2, menar de att sammanhanget vi befinner oss i är avgörande för vår inställning till forskning. Om våra akuta arbetsuppgifter tar så mycket energi och tid att vi inte har tid att se så mycket framåt, ja då blir forskningen liksom lite mindre intressant just nu.

En annan faktor de kan se är att forskningen kommer ”uppifrån”, från makten, en slags karta om du så vill, medan vi själva agerar i verkligheten, på ”golvet”. Vårt behov av kunskap är den praktiska kunskapen, forskningen är teoretisk. Vi är lösningsorienterade, forskningen är problembaserad. Vi är här och nu, forskar gör man på institut. Det är i alla fall en vanlig bild av skillnaden mellan verklighet och forskning.

Men om nu forskning kunde befinna sig mitt i verkligheten, då? Ja, det är på gång på tre olika sätt!
1) Vi har två forskningscirklar igång och ytterligare en ska starta i mars. Vi ska hitta forum här på skolan som gör att vi alla kan få möjlighet att dra lärdom av det de gör. Forskningscirklarna är nämligen en av de företeelser som kopplar ihop kartan med verkligheten.
2) Vi skolledare måste också aktivt se till att ge utrymme för att samtal kring forskning och utveckling får plats i vårt dagliga arbete.
3) Du kan gå in på Skolporten via den ”matchmail” du ska ha fått i din epostlåda (PedNet) och välja just dina intresseområden. Nu förändrar ett sammandrag av forskningsrapporter inte världen, men du kanske kan få några tankar, och det är ju alltid en början.

Vetenskaplighet och Allmänhet citerar i sin rapport Hörberg, som skriver ”Myter och fördomar kan vara en orsak till varför forskare och praktiker så sällan möts på lika villkor”. Ta kål på några fördomar genom att fråga dina kollegor om vad de pysslar med i sina forskningscirklar och kryssa för dina intressen på Skolportens matchmail.

Och så glömmer vi inte bort att det finns något som kallas beprövad erfarenhet, dvs livets skola. Vi får ju inte bli enögda!

T


Mysteriet på Södervärn V

08 februari 2010

Som utlovat förra veckan följer här vad man i 70 olika studier från hela världen under perioden 1998-2007 kommit fram till kring vilka kompetenser hos lärare som leder till ökat lärande.

1. Läraren ska ha förmåga att bygga en social relation till varje elev/studerande.

2. Läraren måste vara en synlig ledare i klassrummet och kunna leda undervisningen för alla elever/studerande.

3. Läraren måste tillsammans med eleverna/de studerande skapa regler för undervisningen. Om de studerande har inflytande följer motivation och självständighet hos den studerande med av bara farten. Motivation och självständighet har, som bekant, en central betydelse för att främja kunskapsmässig inlärning.

4. Läraren ska ha didaktisk kompetens, både generell och ämnesdidaktisk sådan.

Fundera själv över vilken av de fyra punkterna du mest av allt skulle vilja och/eller behöver utveckla. Även om du är väldigt bra på alla fyra finns det alltid något att förbättra.

Eftersom jag alltid har ett fuktigt finger uppe i luften kan jag känna att punkt tre är den som vi pratat mest om de senaste åren. ”De studerande måste ta mer ansvar” är ett vanligt uttryck här på skolan. Då måste frågan bli: ”Hur ska du som lärare/kurator/syv/
administratör/skolledare agera för att den studerande ska kunna ta mer ansvar?”
Samtidigt ser vi flera lärare och arbetslag som arbetar med stationssystem eller på andra vis hittar arbetssätt som leder till ökad självständighet och motivation. Två av våra tre forskningscirklar på skolan cirklar ganska tätt kring de frågorna. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till.

Synpunkter på detta?

T


Mysteriet på Södervärn IV

01 februari 2010

Ett gäng ekonomer med Stefan Fölster i spetsen skrev boken Den orättvisa skolan 2009. Man argumenterar för att det inte är brist på resurser som gör att (grund-)skolan inte lyckas förbättra sina resultat, utan hur man använder resurserna. Jag har själv, och säkert ni också, varit med om att man tvingats spara, men ändå gjort bra, eller till och med bättre, ifrån sig.
Vi har faktiskt varit med om det här på Södervärn!

Vi ska hålla i minnet att boken är en partsinlaga från Svenskt Näringsliv, men det de skriver ger anledning till reflektion. Det som, enligt forskaren Lennart Grosin (2004) och internationell forskning, kännetecknar en framgångsrik skola är:

  • tydligt och kraftfullt ledarskap från rektor,
  • höga förväntningar på eleverna och att kvaliteten på undervisningen är viktigare än elevernas bakgrund (jo, elevers bakgrund spelar enligt statistiken mycket liten roll för hur de lyckas i grundskolan),
  • flexibla och individualiserade undervisningsmetoder,
  • ordning och reda (med milda sanktionsformer),
  • lärare som förebilder och auktoriteter,
  • regelbunden utvärdering, samt
  • samarbete med föräldrarna (i vårt fall de studerande själva om deras resultat).

Jag vill inte slå mig, eller oss, för bröstet, men vad vi försöker göra är att rektor ska vara en tydligare ledare med tätare kontakt med sina lärare, så vi strävar mot punkt ett. Punkt 2 återkommer jag till nästa vecka, med vad som utmärker en lärare som ökar den studerandes lärande.
Punkt 3 är vi/ni bra på, det finns en mångfald av exempel på det här på Södervärn. Fyran har vi inga egentliga problem med, och punkt 5 tror jag oftast är uppfylld.
Punkt sex, med regelbunden utvärdering, var jag inne på i förra veckans blogg, och där ligger vi långt framme. Södervärn ligger i täten inom förvaltningen, och förvaltningen ligger i täten i Malmö stad, enligt revisorerna. Vi får lita på dem när vi får beröm!

Slutligen, att prata med de studerande kring hur det går för dem; det har visat sig i flera år i rad att det är en viktig faktor, som jag också tidigare nämnt.

Nästa vecka ska jag skriva om vad Fölster m fl hittat i forskningen kring vilka egenskaper en lärare bör ha. Om du inte kan hålla dig, eller vill läsa mer om boken, kan du följa länkarna här nedan.

Torbjörn

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolans-resursbrist-ar-en-myt_3749109.svd
http://www.svensktnaringsliv.se/skola/kvalitet/resursbristen-i-skolan-en-myt_90901.html