Förståelse IV

26 oktober 2009

Jag nämnde förra veckan att jag skulle skriva lite om vad IKEA:s korvar har med förståelse att göra.

Som Sandberg och Targama skriver i sin bok Ledning och förståelse kan man utveckla förståelse genom att använda sig av en färgstark symbolisk presentation (t ex en verksamhetsidé).

IKEA:s vision är att skapa en bättre vardag för många människor. Allting de gör ska alltså kretsa kring detta. (Man kan ju i och för sig undra de gånger man stått där med ritningen i ena handen och en skruv för lite i den andra om det där med bättre vardag…)

Inom IKEA berättar man gärna följande historia. Ingvar kommer på besök i ett varuhus. Han anländer, som vanligt, först till lagret för att höra med de som arbetar där hur de har det. Sedan går han igenom varuhuset ”baklänges” och hamnar slutligen vid utgången. Där ser han att en korv med bröd kostar tio kronor styck. Han säger då på sin småländska att det inte är att skapa en bättre vardag för många människor. Tio kronor är för mycket. Tänk en familj som har två barn, och så har de handlat i varuhuset och är hungriga. Det räcker inte med fyra korvar totalt, det kanske blir åtta stycken. Å så nåt att dricka till det! Det blir långt över hundra kronor. ”Max fem kronor får korven kosta!” säger Ingvar.
Men, invänder varuhuschefen, det är mindre än vad de kostar att köpa in och servera. Då går vi med förlust.
”Det får ni kompensera på något annat sätt!”, kontrar Ingvar. ”Vi ska skapa en bättre vardag för många människor. Då ska korven vara billig.”

Sådana enkla och lättförståeliga visioner i kombination med så kallad story telling är effektiva. Hur kan vi använda oss av det i vår verksamhet?

Vår vision sedan 2004 är att vi ska ”erbjuda undervisning i kurser, så att deltagarna kan fortsätta till arbets- och samhällsliv eller vidare studier på snabbast möjliga sätt.”
Vilken är vår ”korvhistoria”? De tre bästa förslagen belönas med var sin biocheck à 100 kronor. Förslagen ska läggas in på bloggen (eller mailas till mig så lägger jag ut ditt förslag) senast måndag 9 november.

Torbjörn

Annonser

Förståelse III

19 oktober 2009

Åter till Sandberg/Targama och boken Ledning och förståelse. Författarnas grundtes är att vi måste skapa förståelse i organisationen för att kompetensutveckla. Det finns inom varje organisation och kompetens olika förståelsenivåer. Det svåraste är att kompetenshöja till en överliggande förståelsenivå.

Man skiljer mellan det rationalistiska perspektivet (den kognitiva ansatsen, den traditionella skolmodellen av överföring av kunskap från den som kan till den som inte kan lika mycket.) Här finns en sann verklighet. Människan tar emot och bearbetar information, som läggs till tidigare information. Människan söker också information rationellt. Här passar de nya bitar man hittar in i det mönster man själv skapat, och snarare bekräftar den förståelsenivå man befinner sig på än utmanar den, eftersom varje människa skapar sin egen förståelse. Den vanligaste formen av lärande sker inom ramen för vår befintliga förståelse av arbetet.
Alternativet är ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv. Man menar att vår kunskap om verkligheten är en social konstruktion; det finns inte enbart en sanning, utan det finns utrymme för olika tolkningar. Vi grundar vår förståelse av verkligheten på egna erfarenheter, påverkan av andra och en jämförelse med andras erfarenheter i diskussioner. Man får en subjektiv respektive social förståelse snarare än en objektiv förklaring. Utifrån sin egen förståelse handlar man.

De nämner fem olika typer av lärande:
1. Ökande av kunskap, adderande.
2. Memorera; mekaniskt lärande.
3. Förvärvande av fakta som kan användas i praktiken.
4. Abstraktion av mening, lärande som en tolkande aktivitet.
5. En tolkande process

Kollektiv kompetens är när personer samverkar i arbetsutförandet som den kollektiva kompetensen manifesterar sig, t ex i arbetslag. När det gäller skolan kan målen inte nås via enbart en persons kompetens, utan man måste samverka.
För detta måste det finnas en gemensam förståelse av vad skolans arbete går ut på, vilket uppdrag vi egentligen har.
Det är i kommunikation med andra som en gemensam förståelse skapas och bildar grund för den kompetens som kollektivet utvecklar i arbetet.

Förståelse utvecklas…
… med personliga konkreta upplevelser (se, höra, upptäcka)
… vid känsloladdade upplevelser
… i dialog (t ex i arbetslag)
… med en färgstark symbolisk presentation (t ex verksamhetsidé); slagord, metafor…

Nästa vecka kommer jag att spinna vidare på temat verksamhetsidé och skriva om vad IKEA:s korvar har med saken att göra.

Torbjörn


Det första offret

13 oktober 2009

Det sägs att krigets första offer är sanningen.

Är det första offret för införandet av semestertjänster vår yttrandefrihet?

Några har uttryckt att jag skulle ha hånlett i aulan under informationen i onsdags. Att jag skulle varit nonchalant eftersom jag tuggade tuggummi en stund.

Handen på hjärtat: Har jag någonsin hånlett mot någon? Ens mot någon utanför skolan? Skulle jag, fortfarande med handen på hjärtat, hånle mot någon här på skolan, oavsett om det är någon anställd eller någon studerande?

Jag är hemskt ledsen om någon uppfattat det så, men jag lovar och svär, med handen på hjärtat, att jag är full av förståelse och sympati för dem av er som tycker att införandet av semestertjänster är för jävligt. Det finns inte tillstymmelse till skadeglädje eller annat som skulle kunna leda till hånleende, tvärtom. Och jag tuggade tuggummi en stund eftersom jag blev torr i munnen av att prata så länge och pga en infektion jag har i kroppen.

I förändringstider blir vi alla känsligare och mer sårbara. Det innebär att vi blir mer mottagliga för framför allt negativa signaler. Tänk på hur du uttrycker dig gentemot andra. Det är en klyscha, men en sann klyscha: Vi är varandras arbetsmiljö.

Några jag har pratat med säger att man just nu ibland blir bemött på ett aggressivt, elakt och oförskämt sätt. Framför allt hör jag detta från personer som inte är negativa till semestertjänster. I aulan var det en som ville uttrycka en avvikande åsikt och sa ”Får jag säga en sak?”. Svaret från några stycken var ”Nej!”

Jag vet att ingen vill ha det så här, och det ligger kanske i människans natur att försvara sig. Men låt inte yttrandefriheten på vår skola bli det första offret för införandet av semestertjänster.

Torbjörn


Blogg förståelse II

06 oktober 2009

Förra veckan fick du i läxa att översätta motoroptimerarnas förståelsenivåer till skolans värld. Så här kan man översätta det till läraryrket.

Förståelse I
Läraren ser sitt eget ämne och att uppdraget är att lära ut de egna kurserna. Den egna kompetensen räcker för att man ska kunna ge den studerande sina bitar av kunskap.

Förståelse II
Läraren ser behovet av att samverka med andra kompetenser för att den studerande ska lära sig de kurser läraren själv undervisar i. Det kan vara kompetenser kring att läsa, skriva eller räkna, miljömedvetande, studie- och yrkesvägledning, samarbete med administrationen etc. Läraren förstår att en individ/lärare inte ensam kan ge eleven alla dessa olika kompetenser. Samarbete mellan olika ämnes- och yrkeskompetenser behövs.

Förståelse III
Läraren ser vad som krävs av den studerande när den slutat skolan och ska ta nästa steg i livet. Den vuxne ska bidra till arbetslivet, men också vara delaktig i den situation som möter honom/henne i arbetsliv, privat, i det demokratiska livet etc. Utgångspunkten är alltså vad den studerande får med sig under hela utbildningstiden, och utifrån de mål som gäller för hela läroplanen, inte enskilda delar.
Perspektivet är snarast att man blickar tillbaka från efter det att den studerande lämnat skolan, och utifrån det formulerar vilka insatser skolan ska ge.
Att samverka mellan skolans alla kompetenser blir självklart. Att man ser sin egen roll som en integrerad del av helheten, där alla andra delar är lika viktiga, blir lika självklart.

Var tycker du att du själv befinner dig? Motivera svaret!

Nya uppgifter följer nästa vecka!

Torbjörn